Nu är det verkligen för trist ute. Dag ut och dag in är det trist väder och min längtan till våren och sommaren blir allt starkare. 

 

Anneli sätter sig och riktar kameran mot mig. Jag väcks upp ur min dvala och paniken börjar närma sig. Jag bestämmer mig för att måsta börja gilla läget. Jag tittar djupt in i kameran och försöker tänka mig in i ett senario. Pang, där satt den.

Vi äter vår goda råbiff och chokladig efterrätt - pang - Anneli är uppe på benen igen med sin kamera. Om ni visste vad jag saknar den energi hon har.

 

 

...nu är jag tillbaka. Det finns många av mina läsare som funderar över varför jag inte bloggar och önskar att jag ska starta upp igen. Allt handlar om att var sak har sin tid och att jag haft fokus på annat än sociala medier. Jag ska försöka vara diciplinerad och göra uppdateringar med en bättre frekvens.

 

Här kommer några fler bilder från mitt besök i Detroit :-D