rollmar -

Vänskapsrelation - Kärleksrelation?

Publicerat 2011-04-03

09:44:04

Jag har lyssnat till en diskussion kring vänskaps- och kärleksrelationer. Vänskapen ska vara helande och inte krävande. Känner ni igen påståendet? Inför en vän ska man kunna berätta om sitt innersta men samtidigt får inte en vän suga musten ur en. Det är en balansgång att hantera det men en relation med en vän ska klara av att det sägs ifrån när det går för långt. En vänskapsrelation som håller över tid brukar bygga på krafthöjande energi med både ups- och downs. Vidare fördes en diskussion om vänskapsrelation mellan män och kvinnor. Går det? Jag vill hävda det! Det behöver inte bygga på att det finns ett hot om kärlek i botten men däremot kan en vänskap mellan könen ebba ut när en av parterna går in i en kärleksrelation. Den nya partnern kan känna en svartsjuka mot vänskapsrelationen som finns där. Vad kan det bero på? Vad tror ni?

Jag kan bli heligt förbannad över att en manlig vän ofta känner en rädsla för min vänskap. Jag är en spontan och provocerande individ som bara älskar att trigga min omgivning och det kanske kan missuppfattas av män. Kan det bero på den lutheranska uppfostran vi fått?

Däremot i en kärleksrelation måste båda parter förstå att det måste det finnas ups och downs. Det är en del i det livet därför att två partners ofta kommer varandra väldig nära och ofta berör varandras inre. Jag har många gånger funderat över de kärleksrelationer som blir livslånga och äkta. Vad är det som de gör för att hålla kärleken vid liv? Jag tror inte att det enbart handlar om att det ger varandra plats och näring utan det kanske handlar om uppväxten eller den unika kemi och att de hade turen att hitta den rätta kombinationen. Vi människor kanske har för bråttom att leta en partner och inte inväntar att den rätta dyker upp? Det kanske handlar om att man måste hitta sig själv för att kunna hitta den rätta partnern?

Det skulle vara kul om ni reagerade genom en kommentar!

...

Bilden är tagen på Café Ebba i Helsingborg

Blandat // 4 kommentarer

Barbro

Du resonerar så klokt, att det inte behövs någon kommentar.

Älskar och uppskattar Dig

Kram

Barbro

2011-04-03

11:07:40

Lena Rollmar

Tack för kommentaren min älskade, älskade Barbro!

2011-04-03

11:12:22

http://rollmar.blogg.se/

Marie

Du resonerar sunt och realistiskt. Håller med dig till fullo att en vän ska man kunna berätta mycket för och lätta sitt hjärta utan att känna krav tillbaka osv, sedan ska man inte behöva känna att man själv mår dåligt utan man ska kunna säga ifrån då man tycker att nu räcker det och då ska man i alla fall vara lika bra vänner, det är inte många man kan göra så med, jag har några få.

Att den nya partner kan känna svartsjuka är faktiskt en tvetydlig fråga eg, för det kan ju bero ex på att vännen vet mera om kompisen än vad den nya parnern vet, samt att nya parnern vill ha sin tjej/kille för sig själv och tycker att den bäste vännen är i vägen. Men är man riktigt bra vänner där, ska vännen förklara för nya parnern att det är min bästa vän och hur seriöst det blir mellan oss kommer hon/han också alltid finns där. Det är också många som sviker sina vänner i sådan sits, där harjag också några få/samma vänner som jag har kvar trots ny realation.

I en kärleksrelation så tror jag att man måste hitta rättperson/kemi för att en relation ska hålla i evigheter, man kommer bråka och vissa bråk riktigt allvarliga och håller det fortfarande då så är det äkta. Eller ex om man hamnar i svåra tider som ex sjukdommar, ekonomikriser, väldigt jobbiga perioder som ja vad som och håller det även då och man känner fortfarande den glödande kärleken så har man funnit den äkta kärleken och det är också nitlott el turlott där. jag har äran att ha fångat turlotten, men det har jag också fått känna på i tur och motgångar och kännt att han är det bästa som finns

Tycker att du skriver jättebra funderingar

Kraaaaamar

2011-04-03

11:33:52

http://myflowergirl.blogg.se/

LissenTo

Tycker också att du skriver så bra funderingar.

Jag funderar också, varför vissa av mina vänskapsförhållande har hållit och andra ebbat ut.

Hur kärleken kan vara så olika, gör man val eller låter man det bara hända. För att de ska hända något?

Den där kemin, den tror jag på mellan människor, i vänskap eller i kärlek.

Men ibland har jag fått omvärdera, för ibland tar det tid att lära känna andra.

Bara några små tankar, i ett stort ämne.

Kram Lissen

2011-04-03

16:47:52

http://lissento.blogg.