..... jag en hälsning från Marit, min son Pelles flickvän som är på en långresa i Sydamerika. Jag blev så ofantligt glad och jag längtar så mycket efter henne. Ibland undrar jag varför jag tycker så mycket om mina söners flickvänner? Efter timmar av analys har jag kommit fram till att det beror på att jag äskar mina söner enorm och det underlättar att älska hela konceptet som finns runt dem......... Jag följer Marit på hennes resedagbok och kan utläsa att resan är spännande och minnesvärd........

Här om dagen fick jag en glädjechock, när jag på Konsum och upptäckte en pall med läskedrycker, vars etiketter nästan fick mina ögon att tåras av nostalgi.Där fanns Loranga och Syd, vanlig apelsin, och Rio, blodapelsin. Där fanns Cuba cola, som lanserades 1953, tre  månader före Coca cola, och den ljusa coladrycken Trocadero. Där fanns äppelläsken Guldus, som jag som barn älskade och togs fram ur källaren till rätt tillfällen.

 

Där fanns Siddni, passionsfrukt, och Haiwa, ananas, två läskedrycker som jag själv aldrig har haft något förhållande till. Men där fanns framför allt Portello, drycken framför alla andra på den tiden då jag jobbade som springsjas i Berglunds handelsbod.

 

När jag går in på hemsidan för Vasa bryggeri, ser jag dock att även Portello finns i lightvariant.

Jag hade redan tidigare – jag minns inte riktigt varför – förknippat Vasa bryggeri med min gamla skolstad Sundsvall, men när jag kollar närmare på hemsidan, får jag läsa: Bryggeriet, grundat så sent som 1997, finns i Nolby, Kvissleby, i det som på min tid där var Njurunda kommun.

 

Jag läser vidare att en av ambitionerna med etablerandet av det här bryggeriet var just att återintroducera de gamla svenska läsksorterna för nya generationer. Parollen är mer fruktsafter och äkta smak.

Vasa bryggeri tycks vid det här laget vara väl etablerat i hela Norrland och, mer fläckvis, i Mälardalen. Jag ska göra vad jag kan för att dess klassiska läskedrycker ska finnas kvar permanent. Och så hoppas jag på ert bistånd att utöka Vasa bryggeris distributionsområde, först i Mälardalen, där bryggeriet redan har ett distributionsnät, och sen över hela Sverige.

Länge leve Trocadero

---

.... för sovit mig och missat tåget till Stockholm/Sundbyberg. Nu är det ett beslut som skall fattas........ åker jag till Stockholm eller vidare till Göteborg i eftermiddag som planerat? Det är inte kul att vakna i den här situationen och känna att man inte har koll. Allt ställs på sin spets och dagen blir "liksom"  förskjuten.

.....Alkemisten har jag fått i min hand av min son Per. Han ville att jag skulle läsa boken och berätta för honom vad jag tycker och hur jag uppfattar innehållet. Har ni läst boken och vad tycker ni?

....är det farsdag. Jag tycker det är viktigt att vi kommer ihåg varandra och värna om det lilla. Köp presenter, baka tårta och gör något extra som förgyller vardagen. Det är inte varje dag som jag klarar av att vara omtänksam men jag har insikten om att bli ihågkommen betyder så mycket för alla i dagens brussamhälle.

NU.........har jag beställt en ny digitalkamera. För att få fason på bloggen måste bilderna bli bättre..........Det skall bli så kul!

Ni måste gå in på hotell Fox hemsida på nätet. Hotellet ligger i Köpenhamn och har hittat en unik affärsidé. Det speciella är att hotellet utvecklats genom att de anlitat unga konstnärer från hela världen, som fått sätta sin egen prägel på varje rum. Rummen är fantasifulla och annorlunda.

Under vecka kom jag i dialog med ett antal kollegor om begreppet emo. Jag har tidigare hört talas om det men inte reflekterat när jag har vuxna barn. Dialogen gick ut på att emo kulturen kopplas ihop med ett destruktivt beteende hos de som gjort sitt val.

kdf

Just nu sitter jag på tåget mot Växjö och känner mig ganska trött. Många tankar kretsar kring hur jag skall vå bloggen intressant och läsvärd.

Uppvuxen i Norrland och bor numer i Dalarna. Jag har alltid varit intresserad av färg och form. Har fuskat med olja, kroki, vävning m.m. I vår släkt är det många som utvecklat sin förmåga med att måla, rita, arbeta med smide och bygga olika instrument. Min passionen är oförutsägbara konstverk som lockar ens fantasi. 

Jag har en dröm om att öppna ett galleri inom några år. När jag de senaste åren följt vissa bloggar har även mitt intresse för fotografering kommit tillbaks. När jag var ung ville jag bli fotograf men mina föräldrar tyckte något annan. Jag är yngst av sju syskon och mina föräldrar ville bara att vi barn skulle bli självförsörjande så snart som möjligt och det innebar att ta en anställning inom kommunen eller staten. 

Jag har även en passion för rock och särskilt kvinnliga rockartister. Jag gillar rå, häftig musik som tar den plats den behöver i min kropp. Vidare tycker jag även om jazz, Soul, R&B, hårdrock, bara den levererar.